En logotyp i blått ljus, ett konstverk på bänken utanför och en ölkran i keramik med fri öl på livstid: den permanenta samling våra vänner har byggt in i galleriet.

Det mesta vi visar på Svartensgatan 10 lämnar oss efter några veckor. Somligt stannar, och långsamt har galleriet självt blivit en samling.

Det började med ljus. I juni 2025 gav Josefin Eklund galleriet dess lyster: vår logotyp, tecknad av Kajsa Frisk, förverkligad som en ljusskylt i Parallel Collective Blue. Her design enlightens us all, skrev vi då, och det har den fortsatt att göra.

Till hösten klev samlingen ut. Malin Viklund installerade sitt verk Iakta på den upprustade bänken framför galleriet, konst att ta del av även när vi har stängt. Vi höjde ett glas för verket den sista fredagen i oktober, samma kväll som Sho Asakawa höll sitt konstnärssamtal därinne.

I februari 2026 växte samlingen med en kran. Keramikern Sebastian Hägelstam, vars verk ofta berör maktstrukturer i västerländsk populärkultur och hur föremål kan bära och projicera koloniala blickar, gjorde galleriet en egen ölkran i keramik. Vid premiären den 19 februari lät Tofta Brewing Company iskall öl rinna genom den, Hägelstam visade verk i galleriet, och en strängt begränsad upplaga av hans ölkoppar i porslin såldes, var och en med fri öl på livstid ur Parallels nya kran.

Vi tackade honom med en plats i det vi kallar vår gallery of fame collection, och vi menar den permanenta delen: ett blått ljus, en bänk som fungerar klockan tre på natten, och en ölkran med livstidsprivilegier. Konsten passerar. Rummet behåller en del av den.